Detta är en sida från HPV Sveriges Medlemstidning Trampkraft. Uppgifterna på sidan kan vara inaktuella då detta är gamla nummer vi lagt upp i ett arkiv.

Hur det hela började

Det var en gång...jag har alltid velat börja som sagoböckerna gör, gjorde(?). Hur kom nu jag in på det här med liggcyklar ?. Vi får gå många, många år bakåt i tiden.

86 jag var i behov av en ny cykel, visst jag hade en Itera plastcykel som nyttjades sommartid och en gammal 3-vx (utanpåliggande kransar, ej navvx) som jag hade som vintercykel. Men behovet av något bättre fanns, jag tittade lite i cykeltidningarna jag hade och fann inte något jag föll för direkt (detta var innan cykelbranschen kom med mtb på bred front). Så föll det sig att Sv Cykelsällskapet i sin tidning hade en annons för något helt annorlunda -Roulandt. Cykeln var olik allt annat jag sett och reklamen hade de vanliga överorden (se bif annonskopia) Kontakt med den cykelhandlare jag då stödde gav vid handen att han kunde ta hem en mot beställning utan direkt köpkrav. Jag hade med andra ord reträtt möjlighet om det inte skulle passa. Sagt och gjort jag slog till. Ett par veckor senare så fanns den så där, den såg verkligen konstig ut nästan som en pedaldriven dragster. Den gick till och med att köra, lite vingligt till att börja med men ändå. Den blev min och kom att användas till vardagscykel sommartid 4 år. Att den inte dög som vintercykel märktes första gången det var rimfrost på cykelbanan. Det var som att sitta på ett bananskal och bara vänta på åt vilket håll man skulle välta, fördelen var att man 9 gånger av 10 blev sittande på baken utan större skador än att sittfläsket fått sitt.

89 Åren hade gått och smaken kom att utvecklas jag började så smått upptäcka att det fanns en ny värld att undersöka (detta var innan internet). Brochyrer beställdes, tester lästes och det vara att konstatera att Roulandt var primitiv. Jag skrev till USA och frågade efter en Ryan och fick en hänvisning till Velo-Pro Sweden i Uppsala som var agent, kontakt med dem visade att de inte hade Ryan men väl en begagnad Lightning P-38, priset var dock lite högt. Ett tag senare kom ett bättre pris på Lightningen. Jag ville gärna se vad jag skulle köpa och inte köpa blint. En kurs söderut blev biljetten, jag samlade ihop en driva med bubbelplast som jag till kollegornas glädje först släpade söderut (till kurs) och sedan norrut för att låsa in i förvaringsbox på Arlanda, buss till Uppsala och letande av firma med dålig telefonkarta i handen. Cykeln visade sig vara klart intressant, en vinglig provtur runt kvarteret bestämmde mig, denna skall jag ha. Säljaren visade sig generös, jag fick div extra till och som extra bonus transport åter t Arlanda. Jag hade faktiskt planer på att cykla ner den dit, tack och lov blev det inte aktuellt (mycket längre än jag räknat med). Ögonbrynen kom att höjas på A. när jag kom och ville checka in cykeln men sedan man konstaterade att den "borde" gå att få igenom lastluckan på planet och mycket riktigt det gjorde den. Ganska snabbt upptäckte jag att för mig är Lightning med sin ventilerade sits perfekt. Den har kommit att bli min långfärdsmaskin med idag ca 52000 km cyklade varav ca 37000 km långfärd m packning. Nyttjas även som vardagscykel med de andra under barmarksäsongen.

89 I samma veva hade jag i eng Bicycle läst om Trice en engelsk trehjuling som skulle vara snabb och bekväm mm. Ytterligare ett förmånligt test dök i en annan tidning och det började vattnas i munnen. Kunde det var den ultimata vintercykeln ?. Lite korrespondens med tillverkaren visade att han var lyhörd och intresserad av att sälja. Sagt och gjort beställning gjordes. Jag åkte åter på kurs och när jag kom hem så låg ett antal lappar från posten om att jag hade paket att hämta. Mycket riktigt två enorma paket fanns att hämta och jag begrep varför posten var angelägen att bli av med dem. De var försäkrade vilket tvingade posten att låsa in dem över natten, det vara bara det att mina paket fyllde all ledig yta i valvet !. Händige herrn fick sedan sitt med att få ihop cykeln hemma och oj vad kul den var att köra. Man satt ca 3 dm över asfalten och då märks fart som inte är imponerande i vanliga fall. Som vintercykel visade den sig vara mindre lyckad, den hade helt enkelt för lite vikt på bakhjulet och spann bara loss. Den snöfria säsongen kom den att få visa framfötterna och begränsningar märktes, sitsen i tät glasfiber med lös polstrad sittbit blev väldigt varm, men aj vad kul den var att köra i utförsbackar. Den visade sig som perfekt solstol, Sveriges antagligen snabbaste. Den vilar nu ut nere i Skåne då vinter och Trice inte passade ihop.

Månaderna gick fortfarande pengar som brände på banken och jag beställde brochyrer för glatta livet och frågade efter priser och annat. Intresset var på uppåtgående. Ace Tool & Engineering som tillverkade Infinty kom med ett julerbjudande 90 som jag inte kunde motstå. Cykeln var vad man skulle kunna kalla liggcyklarnas ekonomiversion. Ram i fyrkantprofil i aluminium, lång hjulbas, bmx framgaffel och enkel sits. Nu var den faktiskt bättre än det låter, många tävlade med heltäckta Infinty borta i USA vid samma tid. Hade den ett par år innan jag sålde den till en köpare i Stockholm, vidare öden har jag inte hört. Infintyn kom att bli en mellancykel som inte lämnat större minnen.

Fortfarande med ett glödande intresse för liggcyklar och fortsatte jag titta runt. Nästa objekt var något helt annorlunda. Läste test och såg den på bild, den var verkligen annorlunda -Flevo. Två hjul, helfjädring, framhjulsdrift och midjestyrning (bakhjulsstyrd säger en del felaktigt). Reklamen pratade också om hur praktiskt den var att transportera delad, kanske något att ta med sig när man var ute. Sagt och gjort 91 slog jag till. Cykeln kom och då om någonsin upptäckte jag att reklam kan vara mindre sanningsenlig. Visst var den delbar, men inte var delarna direkt små eller praktiska i format. Cyklandet då, första gången höll jag på två (2) timmar innan jag kom längre än 5 meter !. Inte bra för självförtroendet, jag upptäckte den hårda vägen att Flevo defintitivt kräver sin man (kvinna) det gäller att helt ställa om sig. När man väl kommit på knepet så är den förmodligen den smidigaste liggcykeln på marknaden, vänder på en femöring (nästan). Går mjukt med fjädringen (går att köra i korta trappor om man vill) och föreföll snabb (alldrig mätt). Numera får den mest vila då den som sagt kräver mycket, något jag inte har tid med. Sitsen lutar dessutom för mycket för att min rygg skall uppskatta den (vill sitta relativt rakt upp).

Nu var pengarna slut och köpfesten över. Att konstatera är att jag hade flertalet av de tongivande cyklarna i branschen (kan alltid diskuteras):
Roulandt, första serietillverkade liggcykel i modern tid.
Lightning P-38, en designklassiker som är sig lik än idag.
Trice, första trehjuling till överkomligt pris.
Infinity, billigaste liggcykel som fanns, och riktigt bra för priset.
Flevo, första serietillverkade framhjulsdrivna och midjestyrda liggcykeln.

Men visst saknades det något men vad, med plånbok tom är det lättare att ta det lugnt och titta runt i lugn och ro och inte förhasta sig. Åren gick och föremålet för minna drömmar kom att flytta runt.

94 fanns emellertid pengar i kassan igen och jag var ganska säker på vad jag ville ha en Easy Racer, var i kontakt med tillv i USA och fick bra pris pga av hjälp åt Recumbent Cyclist News. Bestämmde mig därför att gå på deras prestigemodell och dessutom det extra som fanns att få. Var så lycklig ägare till en Easy Racer Gold Rush Replica med Super Zipper spoiler och framskärm i karbon mm. Cykeln den är en äkta glidare och väcker klart uppmärksamhet med zippern på. Vill du känna dig som King of the Road är Easy Racer cykeln, den går som tåget på landsväg och riktigt bra på grus, se bara upp för lösgrus då kan det bli intressant.

I dagsläget så hoppas jag på att bli av med Flevo och/eller Easy Racer för att kunna köpa nytt. Bägge är mig kära och bägge unika på sina sätt men 4 liggcyklar är i mesta laget om man vill ha något nytt. Föremålen för mina drömmar varierar men Greenspeed trehjuling singel eller tandem är en variant, Rans med sitt uppbåd av modeller och fina sitsar, Challenge med sin Hurricane etc.

Det jag tittar efter om något är: ventilerad upprätt sits, någorlunda praktisk dvs vanliga cykelväskor går att nyttja. Hjulstorlek 20"/406mm, 26"/559mm eller 27"/622mm för att lätt hitta däck.
I övrigt är jag öppen för intryck. Det skadar inte om cykeln förekommit i något test, alternativt är att kontakta tillv och få referenser.

Mats Nilsson, Redaktör

Skriv din historia om hur du kom in i det hela.