Hyggetur är en dansk uppfinning vars innebörd är att man gör en resa för att njuta. Jag ville göra en hyggetur på liggcykel och en hyggetur gör man lämpligast i Danmark. Vad är en hyggetur utan sällskap? Inte så kul, så jag lyckades få med mig några andra liggister. Olaf på bilden kom på sin vackra gröna Challenge Hurricane. Christian dök upp med min föredetta Bjällby. Vi tre träffades på Svågertorps station i Södra delen av Malmö för att ta Öresundståget. Himlen var som synes på bilden gråmulen och det blåste lite kallt men enligt Christians privata meteorolog skulle det inte bli värre utan bättre. Det visade sig inte stämma att det skulle bli bättre men sämre blev det inte heller så det var OK. Vi hoppade på tåget 9.13 och där satt Johan från Lund med sin Flevo. Överresan gick smärtfritt förutom visst krångel med biljetterna och vi var ensamma med cyklar i vagnen. Vagnen tar uppåt tjugo vanliga cyklar så det var gott om plats.

Framme i Köpenhamn stod Tero med sin Leitra och väntade på oss. Han hade varit lite orolig för att han skulle bli avvisad med sin Leitra från tåget, vilket hänt förr se t.ex. Leitraträffen jag skrivit om tidigare här på sidorna, så han hade åkt ett tidigare tåg.

Hyggeturer behöver inte ha några speciella mål förutom att ha trevligt men vi hade planerat in två besök. Ett besök på Velomobilforum där Carl-Georg Rasmussen gör Leitror och ett besök hos Curt Bjällby pionjär inom HPV-rörelsen och skapare av Bjällbycykeln och inblandad i M5s tillblivelse. Allt inom lagom räckhåll som allt är i Danmark. Turen blev ca 6 mil i Danmark. På bilden står från vänster Tero, Johan, Olaf och sittande Christian. Jag är givetvis bakom kameran som vanligt men min Dalli står vid trafikljusstolpen mellan Tero och Johan. Jag höll på att prova ett nytt styre på turen och provade olika inställningar. Först högt sedan lägre och lägre.

Efter en trevlig tur genom Köpenhamn och sedan i natursköna omgivningar strax nordväst om Köpenhamn så var vi framme i Ganlöse och Leitrafabriken. I ett litet fabriksområde låg bakom några buskar en oansenlig byggnad.

På nedfarten till byggnaden stod skrivet HPV ONLY. Vilken tur att vi körde enbart sådana fordon.

Utanför byggnaden stod diverse Leitror. Så här ser en Leitra ut naken, alltså utan kåpa och just nu utan sits också. Ramen är i fackverk och styrningen är en utvecklad Ackermanstyrning. Leitran har dessutom fjädring runtom. I stort sett kan man få vilka växelsystem och bromssystem man vill.

Här på bilden ser man tydligt Leitras sits. Denna halva Leitra används för att prova ut storleken för köparen och vilka utväxlingar som behövs.

Även Leitror kan gå sönder. Här är några inne på reparation. Den närmaste hade blivit påkörd av en bil men förare av Leitran klarade sig bra.

Amerikanska företaget Zap förser Leitra och andra cyklar med en elmotor. Här ser man motorn som med en spak inne i kupén trycks mot bakhjulet och ger lite extra kraft. Vi var några som provade men var inte så imponerade. Det var kul just när man kopplade in eldriften. Då kände man en puff i ryggen men sen var det inte mycket mer. Tur kanske det för Leitra kan man få upp i hög fart med bara muskelkraft.

Tero och C-G försöker utveckla formen på Leitra och har gjort ett par modeller som de testat i Rolf Åkerbergs vindtunnel i Tollarp. Nordiskt samarbete Finland, Danmark och Sverige - kul! För att få ner luftmotståndet så mycket som möjligt så testar man även med att få en slät och tät undersida. Vi får väl se vad det månde bliva av detta.

Att Leitra har förändrats lite under årens lopp kan man se på denna bild från tidigt 1980-tal.

Dagens Leitra är betydligt vackrare tycker jag. Här en begagnad som är till salu för ungefär halva nypriset. C-G hade ett par begagnade till salu är du intresserad hör av dig.

Efter trevligt prat om liggcyklar och velomobiler och goda kakor så tackar vi för oss och beger oss mot Farum där vi ska hälsa på Curt Bjällby. Turen gick genom vacker skog och backe upp och ned.

Curt Bjällby, skaparen av Bjällbycykeln och inblandad i tillblivelsen av M5 där han bl.a. utvecklade den behagliga sitsen som hänger med och är ett föredöme fortfarande, bor i Farum strax norr om Köpenhamn. Hemma hade han en M5 tandem, en Bjällbycykel, en M5 Compact, en M5 shockproof, en Brompton och någon vanlig cykel, plus en vespa (fusk med motor!). Curt hade bakat goda bullar och bjöd på kaffe och hade laddat med videofilmer om liggcyklar. En kul video vi tittade på var från EM i Farum 1993 som var lite proffsigare gjord för att kunna säljas till TV. Curt har liksom C-G Rasmussen varit med i HPV-cirkusen i många många år och har massor av berättelser och erfarenheter som han gärna delar med sig av.

Curt var sugen på att sälja en M5 Shockproof till oss så vi testade den lite allihop. Ingen av oss hade pengarna men är du sugen på en så står det en i Farum för 16.000 danska kronor och väntar på dig. Jag har telefonnumret. Lite extra utrustning ingår så den är en aning billigare än om du köpt den i Nederländerna. Curt importerar givetvis vilken M5 modell du vill med den utrustning du vill ha.

Nej fotografera mig inte det fattas ett hjul, jag vill ha minst tre! Jag borde nog inte ha lämnat min Leitra säger Tero. Teros Leitra skymtar i bakgrunden.

Jamen det går ju bra med bara två hjul också! Det får nog bli en sånhär också. Efter en massa snack och "hygge" så lämnar vi Curt och Farum och styr mot Köpenhamn och Öresundståget. Hemturen var lite tråkig men snabb då vi körde på en cykelbana utmed motorvägen till Köpenhamn. Nästa gång vi gör en "Hyggetur tar vi nog en annan och förhoppningsvis vackrare väg. För det blir väl fler hyggeturer hoppas jag. Det här gav mersmak trots lite trist väder. På tåget hem var det rätt fullt med människor utan cyklar i cykelvagnen. Då ingrep den danska konduktören och körde ut dem utan cyklar så vi fick fint plats med både Leitra, fyra liggcyklar och tre vanliga cyklar. Tack snälla danska konduktören.

Länk: Leitra
Länk: Bjällbycyklar
Länk: M5cyklar